Foto: Emelie Hübner

Regn, rusk och termometern kämpade sig över tvåsiffrigt trots att vätan gjorde sitt bästa för att man skulle frysa. Kåheds fina fötter i startelvan istället för Sebastian Erikssons hjärta. Marcus Bergs sargade lekamen istället för Suleiman som sent fick vika in kepsen på grund av skada eller känning. Dessutom höll Tomas Santos Markovic eller Carlstrand på bänken. Det var kanske inte uppdukat för fotbollsfest, men visst var det Gustav Svensson-väder och det skulle ju kunna vara värt något.

Kåheds fötter fick en tidigt i matchen att tänka på Hasse Blomqvist och Norlin började elda upp publiken redan efter 2 spelade minuter efter att han haft ett avslut som via en Varbergare studsade ut till en resultatlös hörna.

Varberg hade inte med sig finsnickeriverktygen i bussen till Göteborg. De kom för att sparka långt och kämpa om andrabollar och för att gå på omställning. När de förlorat bollen sprang de som besatta mot eget mål. Det var tydligt att Varberg hade kniven mot strupen. Blåvitt såg, trots en lika illavarslande situation, coolare ut under matchens inledning. Man rullade ganska tålmodigt stundtals, men passningsspelet var inte så vägvinnande. Carléns vändningar skulle däremot kunna bli det.

Vi stannar till en stund vid Lucas kåhed. Han gör sin första start i Allsvenskan. Innan dess har han knappt satt sina ballerinafötter på på elitnivå. Trots det spelar han med ett självförtroende som hade han flera säsonger innanför västen. Han tar emot bollar med ett lugn som för tankarna till de riktigt stora arenorna, han skapar tid för sig själv på ett sätt man ser väldigt begåvade spelare göra. Han ska alltid någonstans med förstatouchen, han vet ständigt vad han har runt sig. Tack, Jens, för att du vågar spela honom trots den här tillspetsade situationen.

Dessvärre var det inte bara Varberg som hemföll till de längre bollarna och att skicka långt mot Varberg är lite som att gyttjebrottas med en gris. Varberg fick självförtroende av att vinna dueller, flyttade fram, skapade fasta och tyckte att livet var ganska härligt. Precis som grisen. För att ta tag i den här matchen skulle Blåvitt behöva kravla sig upp ur dyn och rulla fotboll.

Pontus Dahlberg och Sebastian Hausner hade i första halvlek det gemensamt att de räddade varsitt givet mål. Varken Carlén, Gustav Svensson, Hagen (med flera) gjorde inte sina bästa halvlekar i karriären. Att mycket stod på spel hade således inte gått Blåvitts spelare förbi heller för de stod nämligen inte att känna igen under första 45.

Till andra akten satte Jens Askou in sitt senaste nyförvärv Arbnor Mucolli. Färdig för dagen var Marcus Berg som väl i det närmsta faktiskt spelat en statistroll. Blåvitt såg något mer påkopplat ut under inledningen av halvlek två, men Varberg hade fått vittring och tänkte inte ge bort matchen i första taget.

Nåväl. Mucolli hittade Norlin som blev nedgjord strax utanför straffområdet. Nyförvärvet stegade upp för att ta frisparken, men dessvärre tog Hagen över och pricksköt första bästa motståndare i muren. Sången steg i volym. Hemmasupportrarna gjorde allt för att sprida energi till spelarna nere på planen. Det hjälpte dessvärre föga. Varberg tog ledningen efter 54 och något efter en retur som gått rätt ut i gapet. Våga skjuta, det är tufft att göra mål, säger ju den gamla ramsan.

Man hade hamnat där man hamnat så många gånger förr den här säsongen. I underläge. Att vända det här till en seger skulle kräva en insats värd att skriva hem om. Någon större uppryckning verkade det dock aldrig bli tal om. Alai fick komma in istället för Santos, Mucolli trippade mest runt och försökte ta med sig bollen genom motståndare och att skapa farligheter såg i det närmsta omöjligt ut.

Att Varberg skulle sätta sitt andra för kvällen var ganska givet sett till den fullkompligt horribla insats Blåvitt stod för idag. Nya spelare, ny sportchef eller teknisk direktör, ny tränare och ny spelidé räckte inte för att stoppa fallet. Frågan man ställer sig nu är: Vad kommer att krävas för att Blåvitt ska börja vinna matcher?

Norlin putsade till siffrorna något när han satte en straff på tilläggstid, men i övrigt hade Blåvitt faktiskt inte mycket att komma med alls.